Rubriken talar kanske för sig själv...
Mitt hår skiftar i grönt!!    Frustrationen stiger..känner att jag vill skrika, måste ju få ventilera på något sätt.  just nu hoppas jag att lite skrivterapi ska fungera men har en känsla av att nästa gång jag passerar en spegel så bubblar det upp igen!!

SitterIhop var jättegullig igårkväll och försökte med att det inte syndes så väl, det kanske ser så ut eftersom vi är så vana att se dig väldigt ljus osv men jag VET ju att det skiftar i grönt..

Jag var riktigt duktig den här gången och gjorde en liten provslinga och den blev då inte lika gräslig..  Hihi upptäcker samtidigt som jag skriver att det var lite roligt ordval - GRÄS-lig(k)t, fniss fniss...


Känns omöjligt att få en bild där det verkligen syns vilken färg håret är, ni får tänka er att det är lite mer gröndassigt.. ?jag vill inte ha grönt hår men bara för att jag nu tänkte visa hur det ser ut så VÄGRAR håret samarbeta (inte för att det är ovanligt).

Nää nu får jag allt sluta tycka synd om mig själv, det är bara att fortsätta färgexprementera =)
Har egentligen inte tid att sitta här ska lämna barn, försöka hinna klart skoljobbet, färga håret..... finns inte plats att skriva allt =D

 Tror dagens tyngsta uppgift blir att hitta en present till min systerson som fyller 17 år idag  GJATTIS OBBE!!!
Någon som har ett bra förslag?? HÖR AV ER!!!

Kram till alla människor idag

Ingen mer blondin för Dea!!
Nu sitter färgen i håret....tro vad det blir???
Det är tänkt att bli mörkblont MEN hitintills har det ju inte blivit den färg som utlovats. När jag gjorde bruna slingor blev de ju svarta!?
Spännande känns det ialla fall.
När jag köpte förpackningarna idag tittade kassörskan frågande på mig...de är ju en ny färg??? -Ja det var aldrig tänkt att jag skulle bli blond..

Ja, vårt hårfärgnings-maraton har nog varit en följetång nere på Hemköp =)        vi har nog sett till att affärn går med extrem vinst, så många förpackningar som vi köpt         Mer spännande än Dallas & absolut att handlingen innehållit mer förändringar än Våra bästa år =D
Nu är det dax att skölja,. spänningen stiger.....

........Fortsättning följer

..fast hur ofta händer det???
Den här veckan är det marknads- & säljplan som ska göras på hemmaplan men redan nu har vi spräckt vår tidsbudget!
När vi satt i Måndags kände vi oss laddade och fick till det mesta, skrev stödord och allt var klart i våra huvuden. Har vi skrivit in något av detta på datamaskinen?? NÄÄÄ.
       har till söndag kväll på oss men ville ju vara klar innan helgen ju

Jaja, nu tänker jag inte dela med mig något mera av mig  DAGS ATT SÄTTA FART MED LÄXAN =D

Ja sedan sist jag skrev ett inlägg..
Blev tillsist (fredag fm) välkomna upp på barnavdelningen på sjukhuset. Han hade ju piggat på sig reält men det som kom in kom också ut på ett eller annat sätt, även om han fick behålla ca 2 timmar. Kan även tillägga att han INTE varit intresserad av att äta någon fast föda tills att Tias står i mottagningsluckan och den lille utbrister: Jag är hungrig, jag vill ha mat.    självklart helt underbart att höra men det känns som att vi är nippriga föräldrar som verkligen överdrivit hela grejen!!!
Iallafall så tar de en snabbsänka - som ligger jättebra?   Gå häjfjån=Aron när han blir stucken av en sköterska =)  Dom åker och äter och pojken lastar i sig en kokt korv och nästan 2 klickar mos, vill ha strips men får inte smaka- kanske inte superbra för känslig mage!!
Ja efter denna måltid har han fått behålla allt, haft god aptit och hetsigt humör..tillbaka till den vanliga rutinen med andra ord.

Detta gjorde att vi föräldrar kunde åka på vår inplanerade hotellresa. Ända ner till HögaKustenHotellet =) 

 
kändes skönt att vara nära hemmet när allt varit som det varit..

Adrian hade åkt med Mormor hem till MosterMartina för att fira påsk och småttingarnas Farmor och BonusFarfar var hemma hos oss och umgicks med sina barnbarn.
Alla fick alltså en trevlig helg!
Själv åt jag så jag nästan sprack och sov mer än jag var vaken men jädrans va de va skönt...
   

Helt underbart att få komma bort från vardagen ibland men hade kanske önskat att vi hade möjlighet till kortare stunder men lite oftare med barnfritt. Visst man har timmar på kvällen när barnen sover men det går ju inte att lämna hemmet båda vuxna tillsammans eller ens slappna av helt för den delen, ansvaret har man ändå. 
Skulle kunna kila ner på stan och se en film, ta en promenad, kaffe hos en kompis....
          Tro nu inte att jag bara gnäller jämt MEN hur skönt är det inte att få gnälla av sig när man skriver??? Bloggnamn=ButtrigaDea 

Igår blev det en tripp till SysterYster både för att hämta hem mitt barn men också för att få åtminstoonde en liten stund med bara syster-snack/skitprat/uppdateringar mm mm =D
Blir såå sällan trots att vi nuförtiden har mindre än 4 mil mellan varandra, tror det nästan var oftigare när det var 40 mil!!
         
Väl hemkommen var vi ute hela familjen och pulade på. Jag rensade fimpar som låg ÖVERALLT, Mattias fumlade på med bilen,
 Tias sittandes i bilen ;)

 
Adrian påtade med blommor & sprang runt och lekte  (förlåt heter visst inte så när man är 10år Hrmm han bara va??),

Teodor krattade & cyklade och Aron satt mest i en barnvagn vi lånat, han har gått sedan förra våren, och lät:  Meeen Pappa kör mej då...!!
stark & långdragen betoning på men

KRAMAR får mina barnvakter av mig idag..

Känner mig på ett härligt humör idag men vet inte riktigt varför??
Det har varit en lugn natt = alla barn har sussat söt. Aron verkar piggare igen, fast det gjorde han igår morse med..men det känns så där härligt i min kropp och själ idag så jag tror verkligen att han e på bättringsvägen!
Det har tydligen regnat inatt för det är blött och grått ute men jag känner mig ändå så härligt nöjd.                    
   -det kanske regnar nu med men jag har varken glasögonen eller linserna så jag ser faktiskt inte-  

Idag är det maskerad på dagis så Teodor ska vara påskkärring, jag hoppas verkligen han tar det lungt med kvasten - hur ska jag annars kunna flyga och träffa alla andra kärringar i Blåkulla =D

Snart är det Lördag och då blir det hotell för de vuxna i familjen.. Det kommer bli såååå skönt att få komma ifrån vardags stöket och unna sig lite LYX.
TACK min älskling för att du fixade å trixade ihop denna helg.. Vi behöver det! Över ett halvår sedan vi var barnlediga sist och vad gjorde vi då? Jo, vi åkte till Sundsvall, käkade mat för 600kr utan att bli mätt, vidare till donken däretfer Coop för att köpa blöjor och ÅKTE HEM!! Klockan var runt 22 när vi kom inanför dörren...
Kan lova att det händer inte på Lördag!!

Eftersom vi båda är lite 'löjliga' föräldrar har vi inte velat lämna bort barnen.         jag får separationsångest och kan inte tänka på annat än TÄNK OM DET HÄNDER NÅGOT och mamsen inte är där och tröstar dem!!???    
 Deras farmor och ena moster har vid något enstaka tillfälle blivit betrodd till att ha dem. När det gäller Adrian har det släppt lite, han är ju så pass stor att han kan ringa mig om det skulle vara något.  Sen är det ju så att de två mindre killarna ÄR ganska/väldigt bråkiga och inte de lättaste att ha...det gör också att man inte vill lämna bort dem.
Men dom är HELT UNDERBARA

Nej nu har jag inte tid att sitta här och svamla.
KRAMAR till min Tias

Vaknade av bråkande barn imorse och blev överlycklig!! First time ever jag varit lycklig över deras såkallade syskonkärlek  Äntligen har det vänt tänkte jag. Aron håller på att bli piggare, han bråkar!!

Tittar på klockan och ser att jag försovit mig ordentligt...15 minuter innan skolstart. Adrian hade klivit upp själv och smygit iväg till skolan utan att väcka mig.  Antagligen för att ge mig en sovmorgon, snäll tanke av honom eller var det för att han gjorde ofog?? =D
SitterIhop kom hit och hjälpte mig att få Teodor klar för dagis och hon passar på att ge Aron en häxblandning = saft & vätskeersättning. (hihi blandnind gjord av en häxa?? hihi)
Han får behålla den, JAAAA!!

När jag senare under dagen pratar med Tias får jag vet att LillaBäbis inte kräks men inkomsterna kommer efter en kort stund ut på annat sätt, men han ligger inte pladask på golvet.
   hoppas hoppas hoppas det snart är över
Men vad händer nu under eftermiddan??
Antar att ni räknat ut svaret, om inte kan jag berätta att Kräkset är tillbaka.. Vad är det för fel???

Har väldigt svårt att tro det är magsjuka, INGEN annan har fått det, varken vi i familjen eller någon i närheten.. Inte kan det vara den där magsjukan som bara barn får heller för det finns ju ett litet och ett stort barn här hemma.

Börjar bli sådär riktigt riktigt orolig och inte känns det direkt tryggare av att man blir nonchalerad av sjukvården  svordom svordom  
och det har inget med min vanliga oro och ångest att göra

Blir ingen kram idag, jag behåller den själv..

Min lilla 'bäbis' e fortfarande riktigt sjuk...
 Å vad säger sjukvården?? Men även om han inte får behålla något så fortsätt ge han vätska.
NÄHÄÄÄ!! Jag som trodde vi skulle försöka torka ut han lite till??
Han ligger på sitt täcke och bara tittar på sina saker, är febrig och kissar knappt. Det har varit såhär sedan lördag men det är nog inget att vara orolig för.... Tias hade nog lust att be sköterskorna han pratade med röra sig mot en väldigt varm plats lååååångt nedåt, men inte blir Aron frisk för de.
Nu ikväll fick han faktiskt i sig några skedar vätskeersättning som peppar, peppar ligger kvar i magen. Men är det på samma vis imorgon åker vi in utan att ringa först!!
Så nu håller jag tummar, tår & allt man kan för att detta har vänt. 


Första skoldagen är förbi och den gick ju galant... Nu kanske ni tycker att jag borde varit hemma med Aron men han har ju även en pappa & även pappor kan vilja vara hemma & ta hand om sitt sjuka barn.
      skriver nog detta mest för att försöka döva mitt egna samvete, mitt lilla barn är sjukt & jag går på skolan...

Men det stämmer faktiskt, de flesta tar förgivet att om något av barnen i en familj är sjuk ska mamman ta hand om det & pappan gå till sitt jobb. Vad är det som säger att inte pappor får dåligt samvete när de lämnar bostaden? Eller att en pappa inte är lika orolig?? 
Nu stämmer inte detta i alla familjer, jag vet, men allt för ofta är det så.

Det är samma sak med ensamstående föräldrar. 
Hur duktig tycker inte alla att en ensamstående pappa är? Åh, det är så synd om honom som är själv med barnen, han är verkligen duktig. Ja visst  är han det MEN det är även en ensamstående mamma. Det är ju samma ansvar & plikter, vad spelar då könet för roll?
     NEJ, jag är inte en fanatisk feminist! Jag tycker inte att alla arbeten passar både män och kvinnor. Men jag vet att en kvinna inte älskar sitt barn mer än en man gör!!

Hujja då. Det här inlägget utvecklade sig till nåt helt annat än vad jag planerat =)

KRAM på er ALLA ensamstående, jag vet att det är en tuff men väldigt givande roll.. 

Ja jag vet att inte alla håller med mig om rubriken men jag har saknat skolan och MIN SitterIhop!!
Inget ont om att ha praktik men vad roligt det ska bli att träffa alla klasskamrater och få höra hur de haft det. Ser fram emot att träffa mina lärare också. Men allra mest ser jag fram emot att få umgås med min Jonna på dagarna.
Det kanske verkar lite fjortis att vi saknar varandra när vi ändå bor så nära men så får det väl göra det!!
Vi har roligt ihop och vi trivs med varandra, skulle vi varit homosexuella hade vi nog varit ett par =)
Nu är jag hetrosexuell och faktiskt ganska så kär i min Tias...

Glad är jag iallafall att skolan börjar idag.
Synd att man inte kände så när man var yngre!!

Kram alla skolflickor och skolpojkar =)

Åter igen är lilla Aron sjuk.. Stackars liten, han hann ju inte hinna återhämta sig.  Igårkväll började han kräkas och vi bara väntade på att resten av familjen skulle sätta igång men inte då!! Alla andra är frisk och han är fortfarande sjuk nu ett dygn senare.
Jag börjar fundera på om han kanske fick i sig något igår när vi var på GamlaDagis och lekte? Många basilusker ute nu när snön tinar bort. Blir han inte bättre imorgon får vi ringa Farbror doktorn..
Tycker verkligen synd om honom när han ligger på golvet och kör bilen fram och tillbaka, bara några centimeter eftersom han är så slut.

10 ÅR & REDAN TONÅRSBETEENDE
Älste sonen måste ha kommit in i en tidig tonårstrots!! Så fort vi blir ensamma börjar han vara obstinat och riktigt otrevlig. Det spelar ingen roll vad jag säger eller gör... Ibland vet jag inte vad jag ska ta mig till. Ilskan rusar genom kroppen samtidigt som jag känner mig så fruktansvärt ledsen, kan han verkligen hata mig så mycket??
Sedan kommer funderingarna: -Är jag en skitmorsa? Klarar jag av dethär? Förstör jag hans liv?
Därefter kommer skuldkänslorna: -Var jag för hård? Tror han nu att jag inte älskar han?
Att vara mamma är fasiken det svåraste som finns!!!

DESSA OMÖJLIGA KODER
Nu ser det ut som det ska här på bloggen igen men...Varför får jag inte till om mig??? Vill ju att det ska gå att klicka där och då kommer all info jag skrivit att komma fram men det går ju inte.. Gaaaa!! tror jag biter sönder något snart, blir så otroligt frustrerad.
Saker är till för att funka.. 
Om det finns någon snäll själ som kan hjälpa mig fixa det här vore jag tacksam. Bara att höra av sig till lilla mig =D på telen (ni som har mitt nr)  eller kommentera här på bloggen.
Självklart är ni varmt välkomna att bju' hem mig på nybakade bullar och ett glas kall mjölk ;) jag kan passa på att fika medan ni fixar till bloggproblemet. På det sättet blir ni ju av med mig fortare!!

KRAMAR till alla mina barn, jag älskar er alla lika mycket...

Hade ju tänkt tacka för alla snälla och positiva ord jag fått om bloggen =)
TACK TACK


Synd bara att jag blir så generad och genast börjar bortförklara..
     ...att det ska vara så jäkla svårt att ta en komplimang!!
 Varför inte bara tro på vad de säger och suga åt dig Andréa?? Nä inte då, mycket bättre att intala sig själv att de bara säger så för att vara snäll, lättare om inte annat....
Men det är väl så man är när man är ett litet psykfall

Ja det kan man ju undra, varför jag inte kan låta bli att vara i den där jäkla kodmallen och ändra!!!!
Det är ju inte direkt så att jag kan sånt där och ni som är inne på bloggen kan ju med egna ögon se att jag misslyckas med att få till det...
  Jaja, ska sätta mig nån dag framöver och fixa till det. 
             gör om, gör rätt     
Det som känns jobbigast är att jag inte kommer ihåg vart farao jag var och ändrade..men jag både hoppas och tror att jag ser felet när jag kollar. Måste bara känna mig sugen på det först, just nu är jag bara irriterad över hela grejen och då kommer det nog inte bli så bra!!

Glömskan får mig att tänka på det där braiga stället man lägger alla saker för att de inte ska komma bort och när man sedan ska använda denna otroligt viktiga grejemoj så finns den inte. 
 Jag kommer att bli överlycklig den dagen jag hittar denna gömma!!! Där lär det ligga en STOR hög med grunkor....
Samma gäller när dagen SEN kommer (finns den i någons almenacka kan ni väl höra av er), vad mycket som kommer att bli gjort. Fast huga vad Tias kommer att få stressa för att hinna med =) 
          ska jag vara ärlig kommer även jag att få fullt upp
Förstår inte varför man skjuter upp så mycket till en annan dag  istället för att få det ur världen??
Dessutom är det oftast sådant som går fort bara det påbörjas.. snacka om att man gör sig själv en björntjänst!

Nu börjar ögonlocken kännas tunga och vi har slut på tändstickor så jag ger nog upp skrivandet för denna gång..

Ikväll går mina KRAMar till min mamma..tänker på dig
 

Jag har i hela mitt liv varit en fruktansvärt morgontrött människa men har upptäckt att det är SKÖNT att kliva upp tidigt!!
   känner mig inte alls så trött, värre när jag vaknar vid 8...knepigt
Det börjar redan bli dags för en påtår och klockan är 20 minuter över sex på morgonen

Vad skönt om jag kunde fortsätta med detta     tänker ICKE lova något =) då blir det bara som alla dumma nyårslöften jag haft - håller max två veckor!!

TACK ni som skrivit så fina & stöttande kommentarer, ja självklart tack till de som pratat med mig också...
                       känner att jag fått massor av ny energi 

Träffade Gurkan -INTE HAN PÅ TV- idag. Guuuuuu vad det var länge sedan.. å guuuuu va roligt att se/prata me henne. Sist var i December under ca 15 minuter då hon var bakis, annars har vi nog inte träffats sedan i sommras!?    Paris: Ska verkligen se till att hälsa på dig inom den närmsta tiden, jag LOVAR     
Dejtade även SitterIhop. Det blev inte allt för lång stund men det räckte för liteuppdatering.. =)

Kanske jag är lite trött ändå, har ju bara irrat omkring på massa olika ämnen i det här inlägget. Fast jag känner mig piggelin.

Vidare till ännu ett ämne =)
Idag blir det ingen praktik utan bara arbete. Mamma har tvättstuga. Massa tvätt har hon också för att inte tala om vår tvätthög, hrmm våra högar. Brukar vara lite busig när mamma har tvätt - jag tar med mig en del av vår tvätt också.. Hon har ändå aldrig så mycket att det tar 5 timmar och det är så långa tvätt tider där uppe på Gräddhyllan =)
Måste ju även få skvallra om vad som hänt henne (mamma alltså). Hon, som fyller pensionär i år har gått och fått VATTKOPPOR??!!
Det är ju synd om henne men jag kan inte låta bli att skratta... måste även få citera henne 'det sägs att man blir som barn pånytt när man blir gammal'

Massa KRAMAR till ALLA

Har inte skrivit på några dagar trots att jag lovat mig själv att göra regelbundna inlägg (ska ju sluta gömma mig) men...

......jag förstår inte hur jag ska hinna med allt!!!
    
          räknar upp UTAN att rangordna..
Praktik 
Ja först å främst ska jag ju självklart vara på stället. Sen har jag vigt några timmar till att söka information & liknande om bokföringsprogram, kassasystem, hemsidor, annonser mm. Sen ska även en praktikrapport in till skolan.

Jobb
Är anställd på 22 timmar/vecka som assistent/annhörigvårdare åt min mamma.

Skolarbete 
Vill inte ens tänka på att jag ligger efter med en grej + ska bygga vidare på webbsidan. Men hur kul är det när man kört fast & dessutom inte har NÅT intresse av att göra den. 
Sen ska marknadsundersökningen kompleteras för att säkra ett MVG... Och ja, jag måste göra det. Tänker inte riskera att bara få VG efter allt arbete som lagts ner!!

Hemmet mitt
Snart ringer nog grannarna Antisimex som kommer & sanerar???
Riktigt så illa är det inte men jag ska på något sätt hinna plocka, damma, dammsuga, skura, diska, tvätta.... Nu har jag en sambo som hjälper till men eftersom jag är ett kontrollfreak så kan jag iaf till liten del förstå varför han inte tycker det är så roligt att städa mm.
     om han plockar i diskmaskinen stirrar jag på det han gör och kritiserar HUR det ställs in eller så går jag dit när han är klar och bökar om...

Barna
Kvalitétstid med barnen??
                   Öhh, jag tror jag har hört talas om detta men är inte riktigt säker....
Skämt åsido, Det känns som att jag aldrig hinner med att göra nårot med dem. När Adrian var mindre satt vi ofta och ritade/pysslade eller lekte lekar där mamma var Pomreripossa, drottning å riddare osv.. Den senaste tiden har de få ord jag hunnit säga till dem varit nej, sluta, inte får man slåss, var inte så otrevlig i mun, vicka inte på stolen tjatågnat-förbud-tjatågnat...

Sambo
Även till homon är det gnäll, tjat, butterhet, låt mig vara - jag måste göra det här!!

Vänner
Vad?? Går det att äta??  Har inte tid att träffa dem & inte orken att sitta i telefonen. Nu har jag inte så väldigt många vänner & de jag räknar till mina vänner vet hur situationen ser ut just nu, de har förståelse för att min tid inte räcker till & jag vet att de inte kommer att försvinna.
 
  Fick en sån varm känsla i kroppen nu när jag skrev om mina vänner.. Jag har få men väldigt bra vänner. Jag älskar dem & bestämde mig just nu för att ta mig i kragen & höra av mig till dem alla inom närmaste framtiden.


Hur gör alla andra?? Hur hinner de med allt?? Har de också dåligt samvete/ångest över att de inte hinner allt??
Det blir tillslut en ond cirkel 
Stressar (för att hinna mer men egentligen tar allt längre tid eftersom det är så ostrukturerat) - Snäser - Matelak - Inget tålamod - Vill så mycket - Stressar →   runt-runt

Konstigt ändå att det blivit såhär & väldigt konstigt att jag känner såhär. Hitintills har skolan varit rolig & fått mig att sträva framåt men nu känns det som att skolan drar mig nedåt.
Fler knepiga grejer är det här kontrollfreaket jag blivit och de höga kraven jag har på mig själv. När hände det?

Jag har aldrig velat ha ansvar för någonting och verkligen hatat att ta ett beslut, vilket som helst.    Om Tias för några år sedan frågade mig om jag ville äta hamburgare eller pizza kunde jag inte svara, sa han att jag måste bestämma kände jag hur hela kroppen drog ihop sig inifrån och tårarna steg. Skulle han nu välja utan att fråga mig förvandlas jag nog till ett monster
Mina tidigare krav på mig själv var max att jag skulle klara det jag gjorde - om ens det, försöka duger. Och nu ska jag göra allt perfekt
         ...vilket inte går eftersom man alltid kan bli bättre..
Hade jag inte kunnat hamna någonstans där emellan? Fast hade jag varit nöjd då och mått toppenbra? Knappast men det hade kanske kunnat känts bättre.......... "som Lisa Ekdahl sjunger 'vem vet inte du vem vet inte jag'"

Nä nu känner jag att jag grävt ner mig alldeles för djupt i det här så nu sätter jag • (=en punkt)

KRAM till min familj som står ut med denna argbigga 

Jag vet att det ska stå svårt & inte jobbigt men just nu idag passade det inte in. Därav min lilla modifiering.

Lilla stackars Aron   han är på bättringsvägen   sover väldigt illa. Han är varm, ramlar ur säng & soffa och drömmer hemska mardrömmar.
Inatt skrek han: -Nej, nej inte i soppåsen, jag vill inte!!
Får ju hoppas att han inte ville kasta bort något     tycker han är lite väl ung för att bli stoppad i soptunnan av de andra barnen....han är bara 2 och går på dagis????  =)
Slutsatsen blir den att om barnet inte sover så gör inte föräldern det heller! Fast just nu sussar han sött på hallgolvet med huvudet på ett knövlat täcke. 
   själv är jag nog en sömngångare
Möjligtvis att hjärnan börjar funka efter 10 koppar kaffe?!

---

                              NÄSTAN TILLBAKA PÅ RUTA ETT

En håruppdatering.
Ja än så länge har det inte lossnat (konstigt nog)
Det är fortfarande ljust & jag kan icke bestämma mig för hur/vad jag ska göra med denna kalufs.... Härom kvällen var jag upp till hon jag SitterIhop med    
               ja, vi har inte separerat trots att vi knappt hinner ses under praktikveckorna  SAKNAR DEJ =(   
Hur som helst, hon skulle göra lite mörkare slingor i mitt bak/nack hår och vad HÄNDER??? Det blir svart -topparna blå/grå- GAAAAAAA!!!!!!   så kvällen efter lägger vi i lite ny blekning för att milda ner detta misslyckande och återigen blev håret superduperljust....

Så nu ParisGurkan får du med spänning vänta på hur KotttischNicole kommer att lösa detta.. =D    ←Roligt för mig inte för er.........

KRAMARNA skickar jag idag till alla barn som hamnar i soptunnan

Lilla Aron har nu så mycket prickar på kroppen att man knappt ser huden..
   kanske liten överdrift men massa prickar är det
Massor i ryggslutet och ner mot lilla rumpan..
Och det verkar bara bli fler och fler. Sambon åkte ner på apoteket och upptäckte då att det kommit en ny salva för just vattkoppor. Ett skum som smörjs in över hela kroppen, det både kyler och verkar mot inflamation.
  Super-duper-bra 
Rekomenderas till alla familjer med vattkoppor, lätt att smörja och är verkligen kylande.
 (potatismjöl släng dig i väggen)

Men man märker inte på den lille krabaten att han är sjuk, full fart som vanligt. Fast det är ju rätt skönt att han inte verkar lida.. Då går Mamma-hjärtat i flera tusen bitar

           ...men nog tycker jag att han är lite stackars ändå!!

   Har bara kramar till min lilla "bäbis" idag :)

För att skriva en kommentar går man:
1) längst ner i texten
2) klickar på komentarer -rosa text, andra ordet
3) fyller i namn(kommer att synas) -kan välja ett alias
4) fyll i e-mail -kommer inte att visas
5) skriver i vit ruta sin text
6) klickar på "skicka kommentar"

             Så nu är det man vill säga/skriva på bloggen =)

Jag gillar kommentarer men har inte riktigt fått till hur jag svarar på dem om jag vill lägga upp det på bloggen..

Hav tålamod med en datarädd gammelmoster...

Börjar med att svara SitterIhop: Saknar dig med..därför allt är så tokigt tror jag...=(

Mår inte bra idag..jag är typ sjuk fast jag är frisk!!
Huvudet har en osynlig bubbla runt sig som gör att jag får syrebrist ? ja, eller nåt liknande. Känns skitjobbigt. Är ju heldre riktigt sjuk, nu har jag bara svårt att hänga med.

Lilla Vän (yngste sonen) har fått röda prickar på ryggen som spridigt sig över större område under dagen och nu även upp i ansiktet, kan vara vattkoppor (går tydligen på dagis)
  Men rätt bra om han får det nu och inte när han hunnit bli rätt stor..
          kanske därför han varit såååå otroligt grinig de senaste dagarna!!!

Får hoppas mellansonen också får det nu när vi liks har det i familjen..
Självklart önskar jag inte att mina barn är sjuka men ju yngre man är desto lättare sjukdomsförlopp.

Allt jag orkar med idag

Kram alla som lever med en bubbla runt huvudet (om det inte bara är jag?)

Lite om min praktik:
Är på ett nyöppnat ställe i Gallsäter som heter HögaKusten ChokladCafé (klicka på namnet så är det länkat till facebook sidan) Tycker det är jättemysigt där och jag får bra insikt i företaget..
Har försökt hitta ett bra kassasystem men det är inte det lättaste.         Om nån som läser detta har förslag skriv gärna en kommentar =)
Försöker även få till en fin hemsida men är ju inte nån dataproffs direkt och skulle även uppskatta tips vart man kan göra detta till ett BRA pris (ftp, domän, mall- vill INTE knacka kod, mm) 

Kram till de som förhoppningsvis kommer med lite förslag... ;)

Tänkte jag skulle skriva några rader om livet... Känns inte sådär jättebra just nu. Lite depp tror jag faktiskt. Fast det brukar komma & gå, ibland från dag till dag.
Tror det är precis som med barna...när de vanliga rutinerna försvinner blir allt tokigt!! Är ju på praktik i 4 veckor. Missförstå mig inte och tro att jag inte trivs på min praktik för det gör jag men det är ju inte den vanliga rutinen. När jag väl vant mig vid det nya är det åter dags att börja på skolan
   får hoppas allt inte blir snurrigt av det då

Äh, nu tar jag å kryper ner under täcket och hoppas på en "gladare" dag imorgon..

Kramar till ALLA