Halva familjen ligger sjuk.. Jag och de två små har åkt på förkylning.
Hoppas verkligen att Adrian klarar sig, han ska ju snart tävla.
Tävlingen närmar sig med stormsteg och jag både ser fram emot det och är nervös.. jag som bara ska titta är nog mest nervös =)

Jag kom in på skolan, fick tag på damen tillslut och samtalet tog ca 4 minuter totalt. Nu är det bara till att plugga hårt men hur lätt är det när jag ska kurera mig själv och barnen!!

Fick en väldigt trevlig överraskning i helgen men tänker inte berätta något om det än, först vill jag se att allt går i lås.

KRAM mina vänner

Jag kanske är lite av en fjant när det gäller att ringa och prata i telefonen, men det är verkligen jobbigt tycker jag.

Vill inte att någon ska sitta i samma rum och helst ska ingen ens höra att jag ringer. Ser även till att skriva en liten lista innan jag ringer + att jag laddar och peppar mig själv.

Så den senaste veckan har varit lite småjobbig för mig. Jag har nämnligen försökt få tag i skolan för att bli omregistrerad på en kurs.. Först var jag tvungen och ringa växeln för att få veta vem jag ska prata med, ok det gick ju bra. Där fick jag två nummer till två olika personer. Bara att ladda om och ringa upp någon av dessa tänkte jag.. Jo pyttsan!!
Inget svar, ute på tjänsteärende, upptaget - trycker in att jag ska bli uppringd när nummret är ledigt - telefonen är helt tyst, ringer igen och det är slut på telefontiden, ute på tjänsteärende, inget svar......... Ja, så har det låtit i EN VECKA!!
Det här tömmer mig verkligen på kraft men jag måste ju få tag i någon av dessa damer för att kunna börja läsa kursen som börjar idag.
Tror snart att jag åker ner till Sundsvall och knackar på. Eller nä, det kommer jag ju inte att göra eftersom det troligast skulle vara jobbigare än att prata med någon av dem i telefonen.

Jag är helt ensam hemma, inga barn och ingen karl.

Finns massor att göra. Plocka bort julen, städa, diska, tvätta... 
Men jag tänker fan inte göra nåt av det!! Jag tänker ladda en stor panna kaffe, gosa ner mig i soffan och läsa boken jag fick när Tomten var här.
Underbart!!!

KRAMIS

Samtidigt som det händer saker hela tiden känns det även som att inget händer!?
Blir väl kanske så när det varit helger och lov.
Men nu börjar skolan igen och igår var småttingarna tillbaka på dagis så nu ska väl rutinerna hoppa in i hamsterhjulet igen.
Det låter kanske lite deppigt men jag tycker faktiskt att det ska bli skönt.

Blev ingen tripp söderut men snart så..

Får se hur det blir här framöver och när vi kan åka.

KRAMAR till alla jag saknar

Ordspråket säger: Gammal kärlek rostar aldrig och så är det nog.
Tittade på filmen Bodyguard härrom kvällen och jag kom på att jag fortfarande är kär i Kevin Costner.. Vi börjar ju dessutom bli lite mer jämngammal när det gäller den filmen =)

Imorgon är det tänkt att äntligen bege sig ner till Sala. Jag har velat åkt länge nu men det är mycket som ska passa in.
Just nu är det bromsarna på bilen som ska fixas men Tias är och ska få det gjort nu (tro vad han kommer lyckas pilla sönder den här gången??).
Nu var jag kanske lite väl taskig mot han men de brukar alltid lyckas vara fler fel som kommer till ytan när bilen ska fixas. Dyrt som tusan brukar det bli också!!

Det märks på barnen att de varit lediga från skola och dagis en tid nu. Ett bråk hinner knappt vara över innan nästa startas. Men det är väl det som kallas syskonkärlek.

Nej iväg och packa nu Andréa..

KRAM mina vänner